...... njuter jag av våren, även om det här känns som sommar nästan med än gång......... Runt 20 -23 grader idag skulle jag gissa på.... Vi har haft som högsta 28 grader inte illa för mars...
Så har det var under snart två veckors tid och jag tror att det är första gången som jag redan har färg i mars så jag kanske till och med kan vara brun i slutet av sommaren!
Detta är bara en av många fördelarna av att bo på landet två andra kom jag på idag, efter att min son och sambo kom hem efter en promenad med tre färska ägg i handen som en bonde hade gett dom, vilken naturlig och charmig uppväxt min son har och förhoppingsvis kommer att fortsätta att ha. Sen gick jag runt och ner i skogen och slätten neranför oss och letade efter vild sparris och hittad detta lilla men och så goda lilla skatt.
Inte så mycket men räcker för en och en halv portion av sparris risotto för mig och lille Cristian. Tilllagningen gick helt efter mina egna ideer. Skar ner sparrisen och lite rödlök och la det i en stekpanna med lite olja, hällde där efter en grönsaksbuljong tärning och fyllde på med en halvliter vatten och la i riset och lät det koka på svag värme tills riset är färdigt kokt, vid behov för att det inte skall koka fast eller för att buljongen kokar bort tillsatte jag vatten efter behov.
Cristian åt som en galning så resultatet kan inte ha varit så illa.
Ärligt talat så blev det riktigt gott och bekräftade det jag läst att vild sparris har mycket mer smak en " vanlig" sparris vill säga den som vi köper i affären. Så jag kan ju bara hoppas att jag hittar med av dessa delikateser även om jag tror det bli svårt för när jag var på slutet av min sparris sökning så möte jag två män som var på sparris plockning, visste inte att det var som svamp plockning men tydligen är det så. Så jag har lärt mig många nya saker idag.
Som jag lovat tidigare kommer det inte bara bli politik i denna blogg även om det verkar så fram tills nu, men politiken kommer tillbaka den med så fort det händer något intressant.
Lämnar er med slut resultatet och sen ses vi snart igen.
Tänte idag prata om ett fenomen som jag tyvärr inte tror gäller bara i Italien men största delen av västvärlden som få mig och fundera på vad detta skall sluta....
Om en 13 åringsom belöning för att hon vart duktig och sköt sig får en helt ny Iphone så där bara utan att det är examen, födelsedag eller jul, så vill jag eller kan bara hoppas att det inte innebär att min 15 månaders son kommer ha det vid 6 år som present för först ordet skrivet!!! Själv går man runt med en sketen Nokia ( inget emot Nokia dock ) men min liknar den man hade typ för 7-8 år sedan...... Avundsjuka tänker ni, nej inte riktigt..... Kan lugnt säga att även om jag gillar Iphonen och säkerligen skulle ha använding av den ( helt klart mer användning än en 13 åring ) så anser jag fortfarande att det finns viktigare och nödvändigare saker i livet att lägga pengar på.....
Har alltid sagt och hoppas att jag skall kunna hålla min son från att ha allting för tidigt men inser att det kommer att bli vädigt svårt, men jag klarar inte av barn som sitter hela dagarna hos farmor och farfar och spelar Nintendo och inte ens lyfter på huvudet och säger hej när man kommer och sen får nästan abstiens besvär om batteriet tar slut... Tänker då helt klart försöka att undvika Nintendo då det är bärbart och där med en social fara ur min synpunkt..
Vart skall det sociala livet ta vägen ?? Kommer våra barn bara att leka genom datorer och telefoner???
Måste säga att även jag spenderar mycket tid vid datorn med FB och allt annat men om någon erbjuder mig trevliga "lekamrater" istället trycker jag fortfarande genast på OFF knappen och umgås istället. Är jätteskönt och kul att kunna ha kontakt med vänner och släkt med mail, FB och skype men man får ju aldrig sagt allt man vill säga... Och för att inte prata om den männskliga kontakten en underbar kram som får en att må bra och rycker upp än när man behöver.....
Är det någon som egentligen kommer ihåg tiderna när man kunde vara okontakt bara = utan mobil???? Även om det för mig inte var mer än för 13 år sen ( då jag vägrade mobil fram tills jag flyttade till Italien) så hatar jag den där orolighets känlsan som glömma mobilen skapar och det gick ju så fort att få den... Oh nej glömde mobilen hemma nu måste jag vara utan men tänk om just idag någon besämmer sig för att höra av sig och så missar jag det!! Hjälp!!! Väl hemma upptäcker man fort att man inte har missat något...... Så man kan ju faktsikt leva utan ibland..... Men det är ju tyvärr en psykisk påfrestning.... Som jag egentligen skulle klara mig bra utan.
Men tilbaka till 13 åringar och iphone, tror inte jag behöver lägga till att denna 13 åringa har både bättre dyrare och nyare dator och kamera än jag... Enda barnet kan vara en av anledningarna så det är väl bästa att jg ser till att göra ett syskon så fort som möjligt även om jag är rädd att det i slut ändan skulle betyda dubbla Iphoner och ingen av dom kommer att vara min..........
